Jag ljög, jag är inte mytoman
Stefan Libera aka Koskenkorva aka Libbe är vardagshjälten som alla gillar.
Ibland skäggig - ibland lite trött - alltid trevlig. I sin blogg berättar han på sitt egna underhållade sätt om hur verkligheten behandlar honom.Man slutar som läsare aldrig att förvånas av all misär och galenskap som drabbar denna snart
30-åriga man. Eller som han själv summerar det: Hobbycynism på elitnivå, elitmisär på hobbynivå. Stefan har tidigare pluggat mediateknik samt jobbat på Strix Television, men just nu är han något så ovanligt som nattportier på ett flytande hotell i Göteborgs hamn.Då sitter man här. En månad efter julafton. Med en kropp på nätta 90kg och löften om att denna gången faktiskt börja träna. Det kommer nog inte hända i år heller. Vi blir alla mytomaner på nyårsafton. Kanske nästa år. Beach 2009 here I come!
Julafton måste va den segast dagen på året. Speciellt för de yngre. Minns när jag själv var liten. Att vänta på julkappsutdelningen var lika drygt som att kolla alla etapper av Tour de France i slow motion. Nu har jag visserligen inte kollat alla etapper av Tour de France i slow motion, men jag kan tänka mig att det lätt kan bli lite smått långtråkigt. Däremot, av någon sjuk anledning, gillar jag att kolla på Tour de France i normal hastighet. Fråga mig inte varför… Det händer ingenting på 3-4 timmar.. Sen när det är 1 kilometer kvar till mål då jävlar. 5 tokdopade snubbar ställer sig på pedalerna och trampar på som illrar på crack…
De övriga 200 kör omkull i en stor hög av smågrus, ekrar och PowerBar´s.Det är värt att sitta som en dregglande zombie i några timmar bara för att få dessa 30 sekunder av total kaos. Vem fan bestämmer sig för att bli bäst i världen på att cykla runt Frankrike? Det finns bussresor.
Blir nog ingen träning i år heller… Kanske nästa år.Vad ska en lönnsnygg hobbycyniker förvänta sig av år 2008 månne tro?
Ett nytt regnigt Roskilde kanske.. Det regnade 16 timmar i sträck på torsdagen förra året. Det var inte så att det småduggade på det där mysiga sättet det kan göra en sommarmorgon. Det var mer ett Polskt cyanidregn från vänster.
Jag fick vatten i örat och kunde inte höra normalt förens september igen.
Att vara på festival är lite som att sitta i fångläger. Ett begränsat område att röra sig på och inte så många saker att sysselsätta sig med.
Trots det så har människan en grym förmågan att bli ganska kreativ när hon har för mycket fritid. Okej, en lite långsökt liknelse det där med fånglägret…Men i alla fall.
Ett år såg jag två norrmän som byggde en fälla vilken de roade sig med i över två timmar. De tog en ölback och vände den upp och ner på. Lyfte ena sidan och satte en pinne under, band ett rep om pinnen och satte sig på varsin stol en meter där ifrån. La en öl under backen och väntade på folk som försökte ta den. Ingen lyckades, de va grymt snabba med att rycka i snöret så att fällan slog igen.
Kanske inget du testar på Kungsgatan, men på en festival funkar det.
Jag kom på mig själv att sitta med hänförd blick och beundrade detta spektakel.
Nu längtar jag nästan till Roskilde. Det är inte ofta jag säger bra saker om Danmark, ett land vars största exportvara är gjyttja. Men att sitta i solen/regnet och avnjuta en Tuborg och käka hamburgare nere på Roskildes västra camping, det är fan nice. Blir nog ingen träning denna sommaren heller…Jag ska övertala mina vänner att spela “The Danish Drinking Game” på Roskilde i år. Regelverket ser ut så här: Varje gång en dansk säger något som du inte förstår så dricker du en klunk öl. Om du inte är van vid öl eller annan alkohol så föreslår jag att du dricker ur en kapsyl. Om du aldrig druckit alkohol innan så ska du nog börja med att åka till Norge.
Eller vill man äta hamburgare där nere. Danskar har en förmåga att stoppa in råriven morot i varenda maträtt. Plus att en skäggprydd herre som jag har ytterligare ett problem. Danska servetter. Det är som att torka sig med ett overheadpapper. Det klenar ut mer än det torkar upp.
Trots att Roskilde ligger i Danmark så är det nästan som ett andra hem.
Bender i Futurama säger det bäst.
10 Home
20 Sweet
30 Go to 10Nog om Danmark.
Well well, det här med internet, (det bytet av samtalsämne gled in som en sälbäbis insmord i rapsolja).
Alla ska ha en blogg, alla ska ha en facebooksida, alla ska ha msn etc etc.
När väl internet fick fäste och möjligheterna gick upp för allmänheten och företagarna så är det bara en sak jag undrar över.
Gick kaffekonsumtionen upp? Blev det en våg av jubel på kaffeplantagen i Brasilien? - “Splendigo El Internetto!!! Mucho dineros in los pockets”.
Ok, jag erkänner.. Portugisiska är inte mitt modersmål.
Vad gjorde man innan internet fanns?Under en period bodde jag som inneboende i min polare Kristoffer´s kök. (Kristoffer vill gärna va anonym så jag kallar honom för K-Zed istället.) Efter att jag hade bott där några månader så skaffad han sig en laptop och internet.
Där satt vi klistrade och efter ett halvår frågade jag K-Zed; “Vad gjorde vi innan vi skaffade internet?”.
Än idag har ingen av oss lyckats komma på vad fan vi gjorde innan vi var slavar för teknologin. Antagligen levde vi vår liv fyllda av lycka.. Ja, vad vi än gjorde så är det nu lika bortglömt som filmhunden Turbo.
Jag kan känna att mitt minne bara blir sämre och sämre. Om det beror på ålder eller ett ohälsosamt internetintag på daglig basis vet jag inte. Vad jag vet är att min kaffekonsumtion i sig försörjer fyra mindre byar i östra Peru.En dag på jobbet hade jag inte tillgång till internet eller till intranätet. Som en lobotomerad dräng utan handlingskraft satt jag och stirrade mellan klockan 08:00 till 15:00. Det fanns inget jag kunde göra eftersom jag i mitt arbete måste använda mig antingen eller.
Undra hur världen hade reagerat om hela internet bestämde sig för att lägga av. Hela världsekonomin skulle rasa, krig skulle bryta ut och det skulle sättas en mängd nya rekord i Harpan.. Låter inte helt osannolikt.
För mycket sittandes framför en dator är inte bra. Beach 2009. Därför har jag börjat promenera varje dag efter jobbet. Går från kontoret till Wavrinskys Plats och hoppar på bussen där.
Gjort det två dagar i rad.. Men nu får det bli lite vila. Har överansträngt min högerfot och kan inte röra mig. Vältränad herre vi snackar om.
Blir nog fan ingen träning i år heller.Thank His Noodly Appendage it´s Friday.
Erik 17:00 den tisdag, 1 april, 2008
Vad kan man säga. Du har gjort det igen… skägget, tugget, stuket… allt är bara så rätt!